tor. okt 1st, 2020

Seger för klimatet, bioekonomin och skogen

Skogsindustrierna rapporterar 2018-01-17

EU-parlamentets omröstning om förnybartdirektivet

Parlamentet tror på det hållbara skogsbruket och vill att bioenergi ska få bidra till att nå klimatmålen. Det är en viktig slutsats från EU-parlamentets omröstning om förnybartdirektivet, som handlar om hur Europa ska använda förnybar energi mellan åren 2020 och 2030.

I EU:s nya förnybartdirektiv införs hållbarhetskriterier för bioenergi för skog och skogsindustri. Hur dessa ska utformas har det pågått intensiva diskussioner om inför EU-parlamentets omröstning.

– Parlamentet har landat i att även lagstiftningen måste ta hänsyn till att alla delar från ett träd är hållbart så länge själva skogsbruket det kommer från är hållbart. Det här ställningstagandet välkomnar svensk skogsnäring och vi riktar ett stort tack till de svenska parlamentariker som arbetat intensivt med frågan, säger Helena Sjögren, ansvarig för bioenergi på Skogsindustrierna.

Parlamentet säger ja till tallolja

Parlamentet landade mycket bättre än väntat om avancerade biodrivmedel. Talloljan finns till exempel kvar som godkänd råvara och kan fortsätta att bidra till att ersätta fossila drivmedel. Parlamentet valde också att skippa marknadsresonemanget i definitionen av avancerade biodrivmedel.

– Det är en stor förbättring för biodrivmedel, men däremot är det nu tillagt att Europakommissionen ska få ta bort råvaror från listan över vad som får användas för att tillverka avancerade biodrivmedel, vilket gör det osäkert för investerare. Det kan göra det dyrare för Sverige att nå de ambitiösa transportmålen, säger Helena Sjögren.

 

Självbestämmande över stödsystem

I förnybartdirektivet ingår även stödsystem för förnybar el.

– Parlamentet la fast att medlemsstaterna själva ska få besluta hur de designar sina stödsystem för förnybar el, vilket är bra, eftersom då kan vi fortsätta med vårt elcertifikatssystem. Samtidigt gjorde parlamentet det mer tydligt att stödsystemen för förnybar el ska vara utformade så att prima virke inte går till förbränning. Det är en klokare väg att gå än att försöka styra användning genom kriterier. Skogsindustrin är den största användaren av bioenergi i Sverige. Det ligger givetvis inte i vårt intresse att bränna något som vi kan använda till produkter, säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna.

Parlamentet gick på avfallshierarkin
Avslutningsvis återvänder Helena Sjögren till hållbarhetskriterierna.

– Även om parlamentet har tagit steg framåt jämfört med miljöutskottets förslag finns det delar där EU-rådet har klokare formuleringar, som vi hoppas går igenom i slutförhandlingarna.

Helena syftar bland annat på att parlamentet har förbättrade skrivningar jämfört med miljöutskottets förslag där man blandade in marknadsmekanismer i kriterier för hållbar biomassa. Däremot finns det tyvärr fortfarande kvar skrivningar om avfallshierarkin som ett kriterium för hållbarhet.

– Det är klart att biomassan ska användas där den skapar störst värde, det ser också marknaden automatiskt till. Att parlamentet fortsatt har med avfallshierarkin som kriterium är olyckligt då det i en mycket strikt tolkning riskerar att drabba Sverige med stora kostnader. Det skulle till exempel kunna innebära att sågspån eller svartlut från skogsindustrins restströmmar inte skulle få räknas som hållbar energi bara för att det teoretisk skulle kunna finnas andra användningsområden, säger Helena Sjögren.

Efter omröstningen i parlamentet kommer lagstiftningen gå vidare till så kallad trialog där EU-rådet, parlamentet och kommissionen kommer överens om de slutgiltiga direktivstexterna. De förväntas vara helt klart under 2018.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.