mån. sep 28th, 2020

Från fiskavfall till nedbrytbar plast

”En atlanttorsk skulle kunna generera tillräckligt med organiskt avfall för att tillverka 1 400 plastpåsar. ” Det säger Lucy Hughes som nyligen prisats med James Dyson Award för sin innovation Marinatex. Det är en bioplast gjord av fiskskinn och fiskfjäll som har potential att bli ett hållbart plastsubstitut till matförpackningar och plastpåsar.

Lucy Hughes, en 24-årig brittisk ingenjör, har utvecklat materialet Marinatex i samband med sina studier vid University of Sussex. Som studieuppgift ville Hughes försöka ta reda på hur avfallsströmmen fiskrens kunde komma till nytta.
”När jag kände skinnet och fjällen i mina händer, såg jag att det fanns potential inlåst i det. Det var så flexibelt, men ändå smidigt och starkt. ”
Marinatex framställs i en process där rödalger binder proteiner utvunna från fiskskinn och -fjäll, något som skapar starka överlappande bindningar i ett genomskinligt och flexibelt arkmaterial.
”Marinatex må se ut och kännas som plast, men där slutar likheterna. Det här är ett material som kräver lite energi och temperaturer under 100 grader för att producera. Det bryts ned efter fyra till sex veckor, är lämpligt för hemmakompostering och läcker inte ut gifter,”, säger Lucy Hughes.
Som mottagare av James Dyson Award utgår en prissumma på 340 000 kronor. Det är pengar Lucy Hughes vill använda för att utveckla Marinatex vidare. Det behöver göras ytterligare tester och hon tror att produkten kan vara redo för marknaden om ungefär ett år.

Enligt det kanadensiska forskningsinstitutet Hakai slängs 46 miljoner ton årligen, vilket motsvarar 27 procent av varje fisk som någonsin når en mattallrik.

Bildtext högst upp: Ingenjören Lucy Hughes, årets mottagare av James Dyson Award, visar upp sin uppfinning Marinatex, en bioplastprodukt stöpt ur fiskeavfall och rödalger.
Bild: James Dyson Award